Jag blir glad av att vara nära havet. Gärna så långt ut som möjligt. Här får jag den där känslan av glädje som sprider sig genom kroppen…. Igår var vi ute vid landsort och kikade på sälarna. Dom brukar hålla till en bit ut, rakt ut i havet. När man är här känns det som att hela världen består av hav och kobbar. Inte så dumt att skingra tankarna här ute. Viktigt tänker jag att reflektera lite över vad som gör en glad iblan. För det är väl nu, just under semestern, som vi ska samla glädje inom oss som ska räcka hela vintern.

Vad gör dig glad på sommaren? Önskar alla en mycket glad sommar. Hoppas vi ses!

Stod i ösregnet igår kväll och fascinerades av Bruce Springsteen. Vilken musikalisk mästare. Men också en genialisk kommunikatör. Han inledde med att spela ”Du ska inte tro det bli sommar”, en av våra allra käraste svenska folksånger och redan där var jag förälskad.

Han fortsatte sedan hela kvällen att kommunicera på flera sätt än med sin musik, på ett omedelbart, ärligt sätt. Tar ögonkontakt så fort han får chansen, pratar den lilla svenska han kan, tog säkert flera hundra personer i handen, lät en liten flicka få sjunga i hans mikrofon och lät publiken vara med och bestämma vilka låtar han skulle sjunga. Han log och skrattade sig igenom kvällen, och det i kombination med helt magisk musik fick mig att tappa andan.

Tror att många med mig gick hem med en härlig känsla i kroppen. Inte bara av musiken i sig utan även pga den känsla han skapat. En känsla av kontakt! Och för mig är det alltid en härlig känsla att få kontakt och nå fram. Kanske därför jag älskar att jobba med kommunikation.

Jag längtar alltid efter de ögonblick där jag kan få kliva in ett ögonblick i en annan människas värld och se hur världen ser ut därifrån. Besöka ett företag och  känna in dynamiken och andan som präglar kontoret. För att sedan hjälpa till att kommunicera ut det allra bästa och mesta till konsumenter, kunder eller patienter.

Härligt jobb jag har eller hur?